Vi lever idag våra liv allt mer på Internet och hela tiden överförs bara mer och mer från den fysiska världen till att genomföras online. Men vad händer när brottsligheten hakar på samma fenomen och bevisen endast är digitala, kan publikationer från exempelvis Facebook användas som bevis vid en rättegång? För att klarlägga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att få svar på de tekniska frågorna, samt en jurist och en åklagare för att få svar på de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för användandet av sociala medier som bevis i rättegång men det finns även en stor problematik gällande just Digitala bevis. Det är avsaknaden av spårbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel är det otroligt svårt att påvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskärmen.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ?svagare? elever än på ?starkare? elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare.

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring.

I detta examensarbete har intervjuer med gymnasieelever och gymnasielärare genomförts för att ta reda på hur lärarna arbetar med bevisbegreppet i matematiken, vad lärarna anser om matematiska bevis, hur elever förklarar begreppet bevis samt om elever kan känna igen matematiska bevis och skilja mellan generella matematiska bevis och enskilda exempel. Syftet har varit att undersöka hur elever förklarar bevisbegreppet och om eleverna har några felaktiga föreställningar om vad ett matematiskt bevis är. Resultatet av elevintervjuerna, tillsammans med lärarintervjuerna, bildar sedan en grund till ett förslag på några lektioner som syftar till att introducera viktiga matematiska begrepp hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har svårt att förklara vad ett matematiskt bevis är. De har inte tillägnat sig de grundläggande begrepp som behövs för att kunna förklara bevisbegreppet.

Detta examensarbetes syfte är att jämföra svenska och ukrainska matematiklärares syn på bevis och användning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger på sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och två i sydvästra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framställning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska läroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska läroböcker. Jag undersökte även svenska och ukrainska styrdokuments aspekter på matematiska bevis.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning på bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielärare ser på denna förändring. Teorin utgår från filosofiska perspektiv på matematikundervisning, med betoning på kritik av en absolutistisk syn på matematik. De tre lärarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mängden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring går eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lärarna inte går utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Bevis och bevisföring är grundläggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingå i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring är dock också ett komplext och svårt område, inte bara för lärare och elever, vilket leder till att det inte får den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör få. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande två frågeställningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktäriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.